Gammalt porslin: tål det diskmaskin, och kan man äta ur det?

Två frågor som kommer varje vecka i butiken. Svaret sitter på undersidan, och det är enklare än ryktet.

Skrivet av oss på Kapet Second Hand i Umeå. Uppdaterad september 2026.

I korthet
Steg 1

Vänd på den och läs stämpeln

Undersidan är den ärligaste ytan på en pjäs, för den har aldrig behövt se fin ut. Där sitter tillverkarens märke: Höganäs, Gustavsberg, Rörstrand, Gefle, Nittsjö, Arabia från Finland. En stämpel betyder att pjäsen kommer från en fabrik med en kontroll bakom sig, och det är precis det Livsmedelsverkets råd handlar om. Står det ingenting alls, och glasyren ser handstruken ut med ojämn kant, är det den sortens kärl rådet siktar på.

Steg 2

Dra fingret över dekoren

Känns mönstret upphöjt ligger det ovanpå glasyren, och då är det känsligt för maskindisk. Känns ytan alldeles slät ligger dekoren under glasyren och är skyddad av den. Det här är hela skillnaden mellan ett porslin du kan slänga in i maskinen och ett du diskar för hand. Guldkant hör alltid till den andra sorten: förgyllningen är tunn och nöts bort av diskmedel och värme.

Steg 3

Håll upp den mot ljuset

Ett fint nät av sprickor i glasyren kallas krackelering. Det är inte en skada och det är ingen brist på en gammal pjäs, men det gör ytan porös: sprickorna går ned i godset och suger åt sig vatten, fett och färg. En krackelerad skål som ligger i blöt tar upp diskvattnet och blir grå inifrån. Diska den snabbt för hand i stället, och låt den torka ordentligt.

Vad Livsmedelsverket faktiskt säger

Rådet är smalare än ryktet. Livsmedelsverket avråder från att använda keramik och emaljerade kärl av okänt ursprung till mat och dryck, alltså kärl som saknar märkning och uppgift om tillverkare. Det handlar om bly och kadmium som kan gå över i maten från glasyren, och risken är störst med sura livsmedel. Myndigheten beskriver problemet på den svenska marknaden som litet, men konstaterar att det förekommer.

Så tolkar vi det, och så gör vi själva: en märkt tallrik från ett nordiskt bruk används som den alltid har använts. En omärkt, handglaserad skål av okänt ursprung får bli en prydnad eller en plats för nycklar, inte en skål för citrondressing. Kadmium som färgpigment har dessutom varit förbjudet i decennier, så de riktigt starka gula och röda glasyrerna som ibland nämns hör till en äldre tid än det mesta som står hos oss.

Diskmaskinen, sak för sak

Dekor under glasyren tål maskin bra. Dekor ovanpå glasyren, handmålat och guldkant ska diskas för hand. Krackelerat gods, fajans och flintgods är poröst och känsligare för värme än hårt porslin, och kan både spricka och missfärgas. Gammalt porslin är helt enkelt inte gjort för den värme en modern maskin håller, så för en servis du bryr dig om är handdisk det säkra valet även när dekoren sitter rätt.

Ett undantag värt att nämna: silver och porslin i samma maskin ger ibland fläckar på båda. Har du ärvt bestick i silver, diska dem för sig.

Vad stämpeln säger, och vad den inte säger

Stämpeln säger vilket bruk pjäsen kommer från, och ofta vilken serie. Den säger sällan exakt år. Många bruk bytte märke några gånger under sin historia, så en stämpel kan ringa in ett decennium men inte en årsmodell. Vill du veta mer om just din pjäs, ta ett foto av undersidan och hör av dig, så säger vi vad vi kan se.

Vad vi lovar om porslinet vi säljer

Vi beskriver det vi ser: stämpeln när det finns en, krackelering, nagg och reparationer. Vi provar inte glasyrer och lovar ingenting om vad en enskild pjäs tål. Är pjäsen omärkt skriver vi det, och då gäller resonemanget ovan. Undrar du över något innan du åker in, mejla hej@kapetsecondhand.se med artikelnumret.

Se objekten som står i butiken just nu →